För lite mer än 6år sedan satt jag ensam och ledsen på en lekplats, jag hade blivit bortglömd. Jag hörde skratt och stoj och trodde först att det var mitt "barn" som kom tillbaka. Det var det inte. Det var en massa barn, först var jag lite rädd att de skulle ta mig och kasta runt med mig och vara elaka, jag har hört att barn kan göra så. Men en av dem sa "kolla en nalle!" Dom tog upp mig och tog hem mig till skolan och där har jag bott sedan dess.
Nu slutar mina goa elever, och jag fixade inte att vara med på vare sig avslutningen eller idag på sista skoldagen. Jag gömde mig i soffan och satte kuddar för öronen så jag slapp höra dem sjunga "Klockan ringer ut".
Jag har fått en ny klass, Ida har redan pratat en hel del med mig och Siri, Mira och Johanna satt och pysslade hos mig igår. Aleko ser välbekant ut, som om jag träffat honom någon annanstans och alla de andra verkar verkligen som helt underbara elever och bara jag lär känna dem så kommer jag säkert att tycka om dem lika mycket som om min "gamla" klass.
Men 4orna, hur mycket ni än kommer att bli omtyckta... ni kommer aldrig att bli som min första klass. 6orna som räddade mig när jag var övergiven. Så jag vill nu passa på att tacka er alla, ni har alla en stor del av mitt lilla björnhjärta för alltid. Alla ni som slutade innan jag började jobba på allvar i klassen TACK!
Men speciellt tack till er som jag har varit med under de sista två åren.
Tack till Hampus för att du lärde mig spela boll.
Tack till Fredrik för att jag fick vara med och bygga koja.
Tack till Hannah för att du alltid vågar trycka till Lena (på skoj)
Tack till Josefin för att du alltid log så fint åt mig, gjorde mig glad.
Tack till Hanna för att du hjälpte mig när Lina var sur på mig.
Tack till Stephanie för att jag fick sitta i ditt knä när jag var ledsen.
Tack till Olle för att du försökte lära mig kemi, tur att klassrummet inte flög i luften.
Tack till Herkules för att du berättade om dom bästa dataspelen.
Tack till Johan för att du bar mig när jag var trött på en utflykt.
Tack till Martin för att du torkade mina tårar när jag var ledsen.
Tack till Amanda för att du lärde mig allt du kan om svenska.
Tack till Kristina för att du lyssnade till mig när jag berättade om vikingarna.
Tack till Arvid för att du ville lära känna mig.
Tack till Johanna för att du är en så bra och ärlig kamrat.
Tack till Vidar för att du berättat så många bra historier.
Tack till Joacim för att du lärt mig allt om motorer, hoppas att jag får nytta av det en dag.
Tack till Johannes för att du höll mig i tassen när jag blev vaccinerad.
Tack till Sanne för att du är så snäll och har ett så smittande skratt.
Tack alla för att ni finns och är de underbara personer ni är. Ni är bäst och ni kan gå hur långt som helst i framtiden allihop. Jag älskar er.
Tårögda björnkramar från ER Lage
Här är en bild som Anders tog åt mig.
